Alan Wake

Alan Wake är en författare med problem. Skrivkramp, sömnproblem, mardrömmar, en surmulen personlighet som nästan skrämmer frugan på flykten – och så kan han egentligen inte gå nånstans utan att fangirls hänger efter honom. Trots att han inte lyckats släppa en bok på två år ger de inte upp.

För att komma bort lite från sin jobbiga tillvaro tar Alan med sig frugan Alice på semester, till den väldigt Twin Peaks-inspirerade småstaden Bright Falls. Här är en hint: Det hjälper inte.

Vi hinner knappt anlända till Bright Falls innan Alice erkänner att hon har baktankar med resan. Här finns nämligen en psykolog som är välkänd för att hjälpa artister att få tillbaka skaparglädjen. Inte nog med det; hon har inrett den sjönära stugan de hyrt med en liten skrivarlya åt Alan så att han ska kunna fokusera ostört på att skriva nästa bestseller. Bara Alan, Alice, psykologen och skrivmaskinen. Vad kan gå fel?

Alan kan gå fel, förstås. Han stormar ut ur stugan efter några ilskna ord, säker på att frugan inte kommer följa efter henne eftersom hon är fruktansvärt mörkrädd och det finns inget mörkare än en sen kväll ute i skogarna i nordvästra USA. Strömmen går, Alice är lämnad ensam i den kolsvarta stugan och skriker hysteriskt efter hjälp, och när Alan tar sitt förnuft tillfånga och springer in för att trösta den dumma kvinnan som vågat gå emot sin husbands önskningar så är hon inte där. Allt tyder på att hon i sin panik fallit över balkongkanten och ramlat ner i Cauldron Lake.

Alan dyker efter henne och…

…sen vaknar han i en kraschad bil och fattar inte riktigt vad som har hänt. Vi får snart veta att det gått en vecka, Alice är rapporterad död, eller eventuellt så har en kidnappare henne? Stugan de bodde i sjönk ner till Cauldron Lakes botten för 30 år sedan; i skogen finns det mystiska skuggvarelser som är allergiska mot ficklampeljus; en fyllehund till FBI-agent är ute efter Alan; kidnapparen kräver att Alan skriver ett bokmanus som utbyte mot frugan, och nån har i skogar och på gator strött ut boksidor som verkar vara skrivna av Alan. Gotta catch’em all.

Vad tusan hände under den försvunna veckan egentligen? Hur mycket är verkligt och hur mycket är Alans konstiga eventuellt drogframkallade fantasier?

För att få reda på svaren måste du ta dig igenom ett ruskigt linjärt äventyr – men till skillnad från Final Fantasy XIII gör inte bristen på alternativ speciellt mycket. Remedy vill berätta en historia om mörker och det lyckas de jävligt bra med.

Karaktärer

Alan Wake – Mr PMS himself. Gillar verkligen sin tweedjacka med tanke på att han har den på sig även i alla flashbacks från 2 år sedan.
Alice Wake – kvinnan som står ut med honom. Musan. Hon, den utvalda.
Barry Wheeler – Alans barndomsvän och tillika partner agent. Bär lite för många kilo för att kunna springa snabbt.
Sarah Breaker – Sheriff i Bright Falls. Vet inte riktigt vad hon ska tro.
Emil Hartman – Psykolog som inte hamnat på Alans goda sida.
Agent Nightingale – Konstigt fyllo
Tor och Odin Anderson – övervintrade rockmusiker från bandet “Old Gods of Asgards”
Thomas Zane – författare som bodde i stugan vid Cauldron Lake för 30 år sedan. Ingen känner längre till hans namn
Cynthia Weaver – tanten med lampan. Gillar verkligen inte mörker.
Rose Marigold – servitris och fangirl

Leave a Reply