Fjärde och sista delen – i den här serien. Sen har vi en trilogi till som utspelar sig några år fram i tiden, men spelen där kommer få sina egna inlägg i sinom tid.

Fjärde och sista delen, så de givna ingredienserna här är förstås svek, misslyckande och ond, bråd död. Nå, kanske inte så mycket av det sistnämnda, men nog ser det mörkt ut från spelets första minut nästan ända fram till slutet. Självklart belönas vi även med de klassiska “alla mina vänner kommer och hjälper till!”-scenerna när allt ser riktigt brunt ut.

Det finns inte så mycket att säga om storyn utan att gå in på fruktansvärda spoilers, och sånt gillar vi inte. (Obs. Syster. Låt bli Wikipedia. >:0 )

Jag har nog vant mig vid kameran, för jag minns inte att jag svurit så hiskeligt över den i denna episod – trots att den inte direkt blivit vänligare. Det fanns inte så otroligt många sidospår att utforska här, men det gör inte speciellt mycket; nu när vi kommer så här långt i storyn vill vi se resten av den, inte lägga timmar på att lära känna ännu fler nya karaktärer.

Bonusmaterialet kommer istället efter att spelet är avklarat, i form av en fruktansvärt dryg extra dungeon där vi får chansen att veta vad som hände med en av karaktärerna. Har jag hört.

>_>

<_<