Category Archives: game boy advance

Kid Icarus

game boy advance, nes, nintendo ds, switch, vincybel klarat, virtual console, , , ,

AVGN påminde mig om det här spelet och jag betalar ju för Nintendo Switch Online, så varför inte?

Palutena och Medusa härskar över jorden tillsammans. Palutena vill att alla ska vara glada medan Medusa hellre vill ge människorna ruttna grödor och annan nasty shit. Skit händer, och Palutena förvandlar Medusa till ett monster och förvisar henne till underjorden. Medusa blir förbannad och attackerar Palutenas Palace in the Sky och knycker de tre heliga skatterna – spegelskölden, ljuspilarna och Pegasus vingar. Palutena fängslas men hinner skicka en pilbåge med pilar till en liten ängel vid namn Pit. Upp till bevis nu, inte-Icarus. Det finns fem olika slut och i bara ett av dem får du ligga med Palutena. Hurra.

Continue reading Kid Icarus →

Tomb Raider: Legend

game boy advance, gamecube, nintendo ds, pc, playstation 2, playstation 3, playstation portable, vincybel klarat, xbox, xbox360, , , , , , , , , , ,

Tomb Raider: The Angel of Darkness var visst så dåligt att Core Design inte fick göra fler spel i serien. Vilket kanske var ganska bra eftersom de själva var så trötta på Lara att de till och med försökte ta död på henne i Tomb Raider IV: The Last Revelation. Istället blev det upp till Crystal Dynamics att förnya Lara och serien i denna reboot. Och visst var det välbehövligt.

Continue reading Tomb Raider: Legend →

Lego Star Wars: The Video Game

game boy advance, gamecube, pc, playstation 2, prositen klarat, vincybel klarat, xbox, , , , , , ,

För inte fullt så längesedan, och alldeles för nära oss för att vara hälsosamt, hittade George Lucas på Jar Jar Binks. En hel värld hatade och föraktade. Så därför är Lego Star Wars: The Video Game ett utmärkt sätt att uppleva händelserna i de tre första episoderna utan att behöva plåga sig igenom filmernas pinsamt ostiga dialoger igen.

“Anakin, you’re breaking my heart! :((“

Jamen jag sa ju det.

Continue reading Lego Star Wars: The Video Game →

Castlevania: Circle of the Moon

game boy advance, prositen klarat, vincybel klarat, , , , , , , , , ,

Men vafan är detta? Ett Castlevania-spel där en liten pojk-klutt, Nathan Graves som du ser på namnet inte hör till familjen Belmont, springer omkring med den heliga piskan? Och han ska banka skiten ur Cao Cao Dracula också? Vad säger Belmontarna om det?

Ja det vete gudarna, för de nämns inte i det här spelet.

Tack och lov är det trevligt att spela ändå – det spelar väl egentligen ingen roll vems biffiga armar som svingar piskan, så länge han/hon/den/det gör det för den goda sidan.

Anyway. I den här delen av Castlevania-serien så är gimmicken att samla kort. Om man har tur så kan fienden nämligen släppa ifrån sig – fråga inte mig hur – Action-kort och effekt-kort. Dessa kombineras till möjliga specialattacker; allt ifrån “Stå stilla så återställs din HP” till “Frammana en stor fet quetzacoatl-wannabe som smäckar skiten ur Dracula på tre sekunder”. Host harkel. Inte för att jag vet nåt om det.

Men fasen, jag började spela för en sisådär fem år sen och ville bli KLAR. Det är inte fusk om det är inbyggt i spelet!

Eh? Varför Nathan hyser sånt oförtjänt agg mot den gamla vampyren? Ah. För tio år sen, dvs runt år 1820, så lyckades Nathans föräldrar besegra den lede Dracula. Tyvärr så rök det själva på fetstryk och avled på kuppen, så deras polare Morris fick bli nyfarsa och tränare i vampyrdräparkonsten. Nu, 1830, försöker ett gäng ärkepuckon återuppliva Dracula och det går tyvärr rätt bra. Klart som korvspad då att Morris, hans plastson samt hans stackars förbisedda riktiga son Hugh måste ta sig dit och leka lite!

Continue reading Castlevania: Circle of the Moon →

Digimon Battle Spirit 2

game boy advance, ,

Nya barn, nya digimon – nu lamare än någonsin. Det kan i och för sig bero på att jag inte vet någonting om de här nya glinen. För de gamla var ju jättecoola.

Slå på din fiende tills det flyger ut bollar. Plocka upp dem snabbt sören innan de försvinner för här gäller det att samla poäng. Har du mer poäng än din motståndare när tiden har gått ut så – ja, du har nog gissat rätt – vinner du. Wohoo!

Och Cherubimon, ja, han är fan inte snäll.

Continue reading Digimon Battle Spirit 2 →

Starsky & Hutch

game boy advance, ,

Okej, jag ska vara ärlig. Jag startade det här spelet med misstanken om att det skulle suga rejält, så att jag snabbt kunde sluta spela och gå vidare till att skriva en sågning här.

Och det fungerade.

Starsky & Hutch är ett uppdragsbaserat bilspel med en styrning som känns som om du dansar omkring på bananskal. Det skulle kanske vara okej om man såg svängarna i förväg. Men icke, här dyker lyktstolpar, medtrafikanter och 20våningshus upp helt plöstligt alldeles framför dig och BAM rakt in i väggen far du.

Nåja, det fungerar säkert för masochister.

Är lite fundersam på det logiska upplägget här dock: du börjar med att åka runt runt runt i staden, allting går på tid, och du suger på att styra så du får göra om bana 2 ungefär trettioåtta gånger. Sen.. ja sen ska du till bilskolan och lära dig köra! Suck. Jag ska kolla upp hur många banor fanskapet till spel har innan jag bestämmer mig för om det är värt att spela klart.

Continue reading Starsky & Hutch →

The Bible Game

game boy advance, , , , , ,

Ånej! The Master Deceiver har rymt och kan bara besegras om någon slänger på sig The Armor of God! Aj aj aj, skynda innan han lockar er i fördärvet. Det finns ett problem dock. Det har blivit delat i sex delar som alla finns i sex olika kyrkor. Tråka ihjäl fem demoner med biblisk trivia i varje område för att få komma in i kyrkorna.

Barnen är på läskigt sektmanér mycket ivriga att få springa runt och briljera med sina bibliska kunskaper och under tiden stampa ihjäl så många Herra Ticks (stackars röda oskyldiga spindlar som inte kan rå för att de inte har samma åsikter som resten av grannskapet).

Ser mina höfter tjocka ut?
Ser mina höfter tjocka ut?

Och så var de kläderna. Jag trodde inte att kristendomen hade så mycket till övers för cross-dressing. Men det går faktiskt inte att förneka att sonen springer omkring i någon slags silvrig kortkort cheerleader-kostym med flashigt bibeltryck på tröjan.

Det blir förvisso bonuspoäng för att skaparna slängt in lite queerness i ett bibelspel, men av någon anledning så tror jag inte att det var avsiktligt. Förutom det lilla lustiga så är spelet fult och tråkigt. Barnen är fula, föräldrarna är fula, allt är fult och alla är fula. Jag trodde att hönan var en spya och jag ville tvinga sonen att gå i den.

Tråkigt var ordet. Om jag mot förmodan tar mig igenom det här spelet så är det för att jag vill kunna säga att jag har spelat det. Ungefär som “Ja, jag har faktiskt läst Lord of the Rings-trilogin. Jag tog mig igenom alla lunchraster, lövbeskrivningar, håriga fötter och Tom Bombadil. Jag har rätt att klaga.”

Continue reading The Bible Game →

Harry Potter and the Goblet of Fire

game boy advance, gamecube, nintendo ds, pc, playstation 2, playstation portable, xbox, , , ,

Harry Potter fortsätter att göra som han vill (sattyg) på Hogwarts skola för magiker (jag vägrar skriva trollkarl. Det kommer aldrig att hända… …fan också X() utan att bli bestraffad för det. Men så hade han ju turen att bli en riktigt hederlig Gryffindor också. I det här spelet, som baseras på den fjärde filmen om Pojken som överlevde, så lyckas emograbben på något vis nästla sig in i Triwizard-turneringen trots att han är egentligen är för liten för att få delta. Han har inte ens försökt anmäla sig. Det är något lurt på gång, men vad fasen, det är ju coolt att få visa alla hur leet man faktiskt är. Vem vet, kanske sitter farsgubben nånstans däruppe och tittar ner på sin son med stolthet i blicken.

Spelet tar sin början då blodtörstiga Death Eaters attackerar massorna under Quidditch World Cup. Jag står inför ett val. Ska jag spela med Harry, Ron eller Hermione? Det är inte ett särskilt svårt val. Harry är för gnällig och Ron är för pucko. Hermione är smart. Hermione är bra. Jag väljer Hermione.

Nu gäller det att ta sig till en Port Key innan Hermione-tachi blir förvandlade till marmelad. Jag skrattar lite i mjugg varje gång Harry och Ron får grönt slem på sig. Det dyker upp hinder i form av monster som skall oskadliggöras med trollstaven. Prylar som blockerar vägen lyfts lätt bort med Wingardium Leviosa.

Jag måste erkänna, det är lite småmysigt att få vifta på staven och utföra alla spells (fy fan vad jag hatar ordet trolla och alla dess kombinationer) jag läst om i böckerna och sett i filmerna. Men när jag kommer till Moodys lektion i Defence Against the Dark Arts så skäms jag lite. Jag får spö av en spinkig fjolla med en flöjt. Förnedringen blir total när trion flyger upp i luften och blir handlingsförlamade. Av med brallorna, suckar jag elakt åt pojkarna. Hermione klarar sig undan mina glåpord. Hon är en hyvens tjej.

Jag kommer att spela klart det här spelet. Om det nu suger lika hårt som mina fördomar tror så får jag åtminstone ännu ett spel på min lista över klarade spel. Men förhoppningsvis är det kul också.

Continue reading Harry Potter and the Goblet of Fire →

Lego Star Wars 2

game boy advance, gamecube, nintendo ds, pc, playstation 2, playstation portable, prositen klarat, vincybel klarat, xbox, xbox360, , , , , , , ,

Harrison Ford är i farten igen! Eller tja, igen och igen; Lego Star Wars 2 kom i och för sig före Lego Indiana Jones, men detaljer.

Ledsen, Indy, men det är faktiskt aningen coolare att få slåss med ljussvärd spelet igenom än med dina knytnävar.

Lego Star Wars 2 innehåller Star Wars Episod 4-6 och har massor av crackig humor, upplåsbara karaktärer och konstiga saker att bygga ihop. Visserligen spelar man igenom handlingen (-arna) rätt snabbt, men det tar nog ganska många timmar att få 100% på allting. Huvva!

Continue reading Lego Star Wars 2 →

Sonic the Hedgehog

dreamcast, game boy advance, gamecube, master system, playstation 2, playstation portable, virtual console, xbox live arcade,

Det var en gång en blå igelkott som kunde springa väldigt snabbt. Spring spring spring. Han var minsann både snyggare och coolare än en fet gammal rörmokare. Spring spring spring.

Det är bra att igelkotten – Sonic – är snabb. En annan fet gammal gubbe, Dr Robotnik, försöker nämligen lägga vantarna på de sex kaoskristallerna, ty med hjälp av dem kan han härska över Sonics värld. Det vore inte så coolt.

Sonic springer och hoppar och snurrar, och på vägen mot banans slut och den elaka bossen som väntar där, samlar han ringar. Ve Sonic om han hoppar ner för ett stup eller in i en fiende eller upp på en taskigt utplacerad pik mitt i vägen – då flyger ringarna åt alla håll och kanter och det gör ont ont ont. Speciellt om han sätter sig mitt på piken. Aj aj.

Continue reading Sonic the Hedgehog →