Tomb Raider: The Angel of Darkness var visst så dåligt att Core Design inte fick göra fler spel i serien. Vilket kanske var ganska bra eftersom de själva var så trötta på Lara att de till och med försökte ta död på henne i Tomb Raider IV: The Last Revelation. Istället blev det upp till Crystal Dynamics att förnya Lara och serien i denna reboot. Och visst var det välbehövligt.
Continue reading Tomb Raider: LegendCategory Archives: gamecube
Ristar
I Valdis planetsystem härjar en mycket otrevlig filur vid namn Kaiser Greedy. Nu vill det sig så illa att han har hjärntvättat samtliga planeters ledare att lyda honom och bara honom.
Sedan, beroende på vilken version du sitter på, händer lite olika saker. Om det är リスター・ザ・シューティングスター du har lagt labbarna på så är det gudinnan Oruto som lyssnar till bönerna från planeten Neers befolkning. Hon skickar iväg sin avkomma, Ristar, för att sätta stopp för Greedys onda planer.
Sitter du dock med Ristar utan konstiga krumelurer och undertitlar så är det Ristar själv som kommer för att rädda farsgubben sin, som går under namnet The Legendary Hero, utan att någon ber om det. Gudinnor är skit och riktiga män tar inte order från kvinnfolk. Här heter planeten heller inte Neer, utan Flora.
Continue reading RistarDigimon World 4
Allting börjar med att du får välja en digital kompis att slåss med. De digimon du har att välja på är fyra till antalet och lystrar till namnen Agumon, Dorumon, Guilmon och Veemon. Och när jag säger namn så menar jag förstås art. Själv valde jag en Veemon som jag döpte till Dudebro. Om det inte var sparfilen jag döpte till Dudebro. Det är knepigt det där. Klart som korvspad är iallafall att Digimon är mer intelligenta än Pokémon, och detta baserar jag på att de kan säga andra saker än sitt namn. Eller art. Detaljer.
Vad är det för problem den digitala världen står inför nu då? Jo, det är ju så att ett farligt datavirus som kallas för “The X-virus” sprider skräck bland invånarna. Självaste Yamatoservern har försvunnit puts väck, och i sitt ställe har det dykt upp en läskig server vid namn “The Doom Server”. Det är här Dudebro Veemon kommer in i bilden. Som medlem av D.S.G, eller Digital Security Guard som de fina bokstäverna står för, är det din uppgift att snoka reda på vad som har hänt med Chief Leomon och hans tappra underhuggare som för en tid sedan begav sig iväg för att undersöka den där satans Doom Server och aldrig återvände.
Digimon Rumble Arena 2
Men vad fan är det här? Inget maskmonster? >:E Nåväl, jag spelar väl ändå.
Det finns inte så mycket att säga om det här spelet dock. Bandai orkade inte hitta på en urtöntig story den här gången så det är bara pang på-prygel som gäller. Välj en digimon och ge alla andra digimon på skärmen ett kok stryk. Beroende på vilken svårighetsgrad och bana du väljer så kan det hända att du får slåss mot upp till tre digimon samtidigt. Ibland dyker det upp hemliga utmaningar, och klarar du dessa låses de upp så att du kan spela dem även i multiplayer. Lyckan är gjord.
Men var är barnen med spagettiarmar och hammarhänder? Jag sörjer djupt.
Lego Star Wars: The Video Game
För inte fullt så längesedan, och alldeles för nära oss för att vara hälsosamt, hittade George Lucas på Jar Jar Binks. En hel värld hatade och föraktade. Så därför är Lego Star Wars: The Video Game ett utmärkt sätt att uppleva händelserna i de tre första episoderna utan att behöva plåga sig igenom filmernas pinsamt ostiga dialoger igen.
“Anakin, you’re breaking my heart! :((“
Jamen jag sa ju det.
Resident Evil
1998. Racoon City. Efter ett antal blodiga mord skickas specialstyrkan S.T.A.R.S. in för att undersöka vad tusan som händer, men Bravo Team försvinner spårlöst. Jill Valentine, Chris Redfield och deras Alpha Team är nästa hen till rakning…
Mitt i den mörka skogen hittar de Bravo Teams övergivna helikopter, men inte ett spår av sina kollegor. Däremot blir de jagade av tokläskiga galna hundar, vilket tvingar våra hjältar att söka skydd i en herrgård som lämpligt nog uppenbarar sig framför dem.
Tough shit. Nu är Alpha Team typ instängda i huset – försöker de pallra sig ut blire bett i halsen – men inomhus är det inte mycket säkrare. Här vandrar istället skumma monster och zombies omkring, så det är mer en fråga om NÄR de kommer avlida blodigt och brutalt än OM. Tja, förutsatt att du framför tv:n inte råkar vara duktig på att hantera din fixkamerastyrning och dina klena skjutvapen förstås.
Harry Potter and the Goblet of Fire
Harry Potter fortsätter att göra som han vill (sattyg) på Hogwarts skola för magiker (jag vägrar skriva trollkarl. Det kommer aldrig att hända… …fan också X() utan att bli bestraffad för det. Men så hade han ju turen att bli en riktigt hederlig Gryffindor också. I det här spelet, som baseras på den fjärde filmen om Pojken som överlevde, så lyckas emograbben på något vis nästla sig in i Triwizard-turneringen trots att han är egentligen är för liten för att få delta. Han har inte ens försökt anmäla sig. Det är något lurt på gång, men vad fasen, det är ju coolt att få visa alla hur leet man faktiskt är. Vem vet, kanske sitter farsgubben nånstans däruppe och tittar ner på sin son med stolthet i blicken.
Spelet tar sin början då blodtörstiga Death Eaters attackerar massorna under Quidditch World Cup. Jag står inför ett val. Ska jag spela med Harry, Ron eller Hermione? Det är inte ett särskilt svårt val. Harry är för gnällig och Ron är för pucko. Hermione är smart. Hermione är bra. Jag väljer Hermione.
Nu gäller det att ta sig till en Port Key innan Hermione-tachi blir förvandlade till marmelad. Jag skrattar lite i mjugg varje gång Harry och Ron får grönt slem på sig. Det dyker upp hinder i form av monster som skall oskadliggöras med trollstaven. Prylar som blockerar vägen lyfts lätt bort med Wingardium Leviosa.
Jag måste erkänna, det är lite småmysigt att få vifta på staven och utföra alla spells (fy fan vad jag hatar ordet trolla och alla dess kombinationer) jag läst om i böckerna och sett i filmerna. Men när jag kommer till Moodys lektion i Defence Against the Dark Arts så skäms jag lite. Jag får spö av en spinkig fjolla med en flöjt. Förnedringen blir total när trion flyger upp i luften och blir handlingsförlamade. Av med brallorna, suckar jag elakt åt pojkarna. Hermione klarar sig undan mina glåpord. Hon är en hyvens tjej.
Jag kommer att spela klart det här spelet. Om det nu suger lika hårt som mina fördomar tror så får jag åtminstone ännu ett spel på min lista över klarade spel. Men förhoppningsvis är det kul också.
Lego Star Wars 2
Harrison Ford är i farten igen! Eller tja, igen och igen; Lego Star Wars 2 kom i och för sig före Lego Indiana Jones, men detaljer.
Ledsen, Indy, men det är faktiskt aningen coolare att få slåss med ljussvärd spelet igenom än med dina knytnävar.
Lego Star Wars 2 innehåller Star Wars Episod 4-6 och har massor av crackig humor, upplåsbara karaktärer och konstiga saker att bygga ihop. Visserligen spelar man igenom handlingen (-arna) rätt snabbt, men det tar nog ganska många timmar att få 100% på allting. Huvva!
Sonic the Hedgehog
Det var en gång en blå igelkott som kunde springa väldigt snabbt. Spring spring spring. Han var minsann både snyggare och coolare än en fet gammal rörmokare. Spring spring spring.
Det är bra att igelkotten – Sonic – är snabb. En annan fet gammal gubbe, Dr Robotnik, försöker nämligen lägga vantarna på de sex kaoskristallerna, ty med hjälp av dem kan han härska över Sonics värld. Det vore inte så coolt.
Sonic springer och hoppar och snurrar, och på vägen mot banans slut och den elaka bossen som väntar där, samlar han ringar. Ve Sonic om han hoppar ner för ett stup eller in i en fiende eller upp på en taskigt utplacerad pik mitt i vägen – då flyger ringarna åt alla håll och kanter och det gör ont ont ont. Speciellt om han sätter sig mitt på piken. Aj aj.
Donkey Konga
Donkey Kong och Diddy Kong har trevlig kvalitétstid på tu man hand på stranden när de hittar några konstiga tunnliknande föremål. Tänk om det är gamle Rolle som är i farten igen? Cranky vet bättre. Det är ju bongotrummor för bövelen!
Både Donkey och Diddy är usla på att spela på trummorna. Till och med när Donkey klappar och märker att trummorna är magiska går det dåligt. Dum apa. Fy fy! De följer iallafall Crankys råd och övar så att det står härliga till. De resonerar som så att om de kan bli bra på att spela så kommer de att ha råd med hur många bananer som helst.
Eller också kan de gå ut i djungeln de bor i och plocka några själv?
Din uppgift? Slå på trummorna i takt till musiken.