AVGN påminde mig om det här spelet och jag betalar ju för Nintendo Switch Online, så varför inte? Palutena och Medusa härskar över jorden tillsammans. Palutena vill att alla ska vara glada medan Medusa hellre vill ge människorna ruttna grödor och annan nasty shit. Skit händer, och Palutena förvandlar Medusa till ett monster och förvisar … Continue reading Kid Icarus
Tag Archives: frustration
Tomb Raider: Underworld
Allting börjar med en explosion. Det brinner så in i helvete, och Laras vän Zip skjuter på henne? Vadfalls?! Vi spolar tillbaka lite, och Lara befinner sig på en båt i medelhavet. Där tänker hon leta efter en ö som har sjunkit i havet, och kanske leder hennes upptäckter till att hon får reda på … Continue reading Tomb Raider: Underworld
Tomb Raider: Anniversary
Det här är en tjusig remake av det allra första Tomb Raider-spelet. Vi slipper tank-styrning och för första gången i den här seriens historia slipper jag känna vånda när det dyker upp fiender. Kameran fungerar som i ett modernt spel, dvs. den flyger inte åt alla håll så att jag tvingas spy upp min lunch. … Continue reading Tomb Raider: Anniversary
Tomb Raider: Legend
Tomb Raider: The Angel of Darkness var visst så dåligt att Core Design inte fick göra fler spel i serien. Vilket kanske var ganska bra eftersom de själva var så trötta på Lara att de till och med försökte ta död på henne i Tomb Raider IV: The Last Revelation. Istället blev det upp till … Continue reading Tomb Raider: Legend
Tomb Raider: The Angel of Darkness
Då har turen kommit till det mest hatade spelet i serien om den gravplundrande donnan. Ja, jag håller med min syster om att titeln är jättetöntig. Jag väntar nästan på att Lara börjar kalla sig Ebony Dark’ness Deblablameh etc. Men jag tror nog att titeln syftar på något annat, som framkommer inte alltför långt in … Continue reading Tomb Raider: The Angel of Darkness
Assassin’s Creed: Unity
Jo jag ska skriva om övriga spel också, schhh. I AC: Unity befinner vi oss i revolutionstidens Frankrike. Huvuden rullar till höger och vänster och vad har egentligen våra ärkefiender tempelriddarna för sig här egentligen?
Tomb Raider Chronicles
I det förra spelet Varför hatar alla det här spelet då?
Tomb Raider IV: The Last Revelation
Jag började spela Tomb Raider IV för ungefär sju år sedan och ganska kort efter att jag klarat del tre i serien om den smått groteska donnan. Det blev nog lite för mycket av det goda och det dröjde hela sex år innan jag tog upp kampen mot de förbannade skalbaggarna igen. Jag kom vidare … Continue reading Tomb Raider IV: The Last Revelation
Black Viper: Sophia’s Fate
Jag tänker mig att det är ganska lukrativt att göra hidden object-spel. Varken grafik eller teknik känns speciellt avancerad, och det verkar inte heller vara så noga med hur bra översättningen till engelska är. Jag har spelat en hel del spel i genren nu och kvaliteten är minst sagt varierande. Det senaste jag spelade, Black … Continue reading Black Viper: Sophia’s Fate
Creeper World 3: Arc Eternal
Creeper World 3: Arc Eternal är ett strategi / tower-defense-spel med egenheten att fienden bokstavligt talat är en stor grå massa. Eller okej, lila. “The creeper”, som den kallas, väller upp ur sändare placerade på banan. Den fylls på, rinner över kanten, kommer obevekligen närmare, och jag i rollen som “Skarsgard Abraxis” (eh ja lol) … Continue reading Creeper World 3: Arc Eternal