Tomb Raider: The Angel of Darkness

Då har turen kommit till det mest hatade spelet i serien om den gravplundrande donnan. Ja, jag håller med min syster om att titeln är jättetöntig. Jag väntar nästan på att Lara börjar kalla sig Ebony Dark’ness Deblablameh etc. Men jag tror nog att titeln syftar på något annat, som framkommer inte alltför långt in i spelet.

Det hela börjar i alla fall med att Lara Croft blir anklagad för mord. Ah, just det, hon änt dö nå förresten. Bara lite svag, vilket förklarar varför hon behöver knuffa på lite stenar och hoppa över stup för att få tillbaka lite styrka i form av uppgraderingar. Det där är förresten ett hatad inslag av många. Jag bryr mig inte så mycket. Det känns kanske lite outvecklat. Och Lara kan alltså dra i flera ton tunga stenar, men inte rycka upp en dörr lite våldsamt. RPG-logik antar jag.

Outvecklat är dock nyckelordet. Spelet är inte helt färdigt, vilket märks på både buggarna och storyn. Vem fasiluriken är Karel? Eller är det bara jag som blivit hypnotiserad av Laras jigglande boobs?

Helt lagom mängd fiender är det i varje fall i detta spel, vilket gör att jag tycker bättre om det än det förhatliga Tomb Raider II. Boss-striderna är dock dumdryga på grund av den klumpiga kontrollen.

Stort minus för äckelpäckel-Kurtis Trent. Jag gick in i en fläkt med flit för att se honom dö. Likaså hade jag inte bråttom med att ladda om sparfilen när fjanten trillade ned från hög höjd. Och varför stönar han som Donkey Kong? Isch.

Lara ser inte lika grotesk ut längre.

Länkar

Stella’s Tomb Raider Site Ett måste för att få behålla sansen. Tack för att du finns. <3

One thought on “Tomb Raider: The Angel of Darkness

Leave a Reply