“Councils and murders and beauty pageants aside, tea anyone?”

Utan att gå in på några detaljer vill jag bara nämna att jag är ohyggligt irriterad och frustrerad just nu. Det får räcka så.

Syrran har varit här över helgen och det var riktigt skoj att träffa henne igen. Jag borde åka hem till bonnhålan lite oftare istället för att hänga framför datorn hela helgen varje helg. Eller nåja, nu har jag ju tv:n och min finfina digitalbox att hänga framför istället. Och det borde jag också göra; efter att ha haft boxen i ca två veckor har jag redan hunnit fylla den inbyggda hårddisken till max. Svensksubbad anime ( :)) :)) :)) ), dåliga filmer jag förmodligen kommer ångra att jag sett (se Anti: The Covenant för ett talande exempel).. jag känner att jag får full valuta för den inte så lilla slanten jag lade ut!

Men som vi alla vet är pengar till för att slösas. Varför skulle jag annars köpa en massa tvspel jag inte har tid med att spela – och nu senast, ett flashcard till DS:et så jag kan dra ner ännu fler spel jag inte heller har tid med att spela? Tja, att shoppa sig lycklig… det fungerar nog för mig tror jag. (Jag blir för övrigt glad av att shoppa saker till syrran också, så titta inte på mig som om jag är roten till allt ont.)

Ja, varför jag spammar här? Återigen har jag banne mig inget att säga på LJ igen. Ibland är jag bara så sugen på att ta bort kontot där, men jag vet att jag skulle ångra mig, veltanta som jag är.

Äh, för att inte sitta här och älta och gräma mig över livet, universum och allting ska jag nog leta mig tillbaka till den magiska digitalboxen och lite deckare. Lite mord livar nog upp mig ska ni se.

Edit: Fast först, Bravery av L’Arc~en~Ciel (l) (l)

Ofrivillig sovmorgon

Försov mig i morse.Inte så farligt mycket; vaknade runt 20-25 minuter senare än vanligt – visserligen är min plan att gå upp klockan 6 då mobilen börjar tjuta åt mig, men det brukar bli framåt 20 över vanligtvis och 6.45 idag – men det var ändå tillräckligt för att få mig att missa bussen och i förlängningen det tåg jag tänkte ta. Snyft.

Nej,  mina marginaler på morgonen är inte så breda. Vad kan jag säga, jag gillar att sova. Snoozar så länge jag kan, halvsover på tjugominutersbussresan ner till stationen, och självklart är jag helt däckad på tåget. Frukost? Det är väl därför det finns knäckebröd och frukt på jobbet, väl?

Själva tågresan fungerade fruktansvärt mycket bättre än gårdagens fiasko. Inga signalfel som fördröjde alla tåg med minst 40 minuter, med andra ord. Passade på att njuta lite av att det är ljust ute igen nu efter att det blivit vintertid. Inte för att jag egentligen reflekterade speciellt mycket över det, jag sover som sagt mest.

Kände mig sen, sen, sen, men det är bara i mitt huvud. Ingen annan var på plats när jag kom in till kontoret, och inte så konstigt heller för den delen – klockan var ju bara 8.25. Oh noes, hela 15 minuter senare än vanligt.

House-avsnittet igår var fruktansvärt underhållande: En 58-årig kvinna som bestämt sig för att leva livet nu när hon uppnått samma ålder som hennes mor var när hon dog. Så hon åkte till sydamerika och tatuerade sig, knullade runt, och “sniffade kokain från en homosexuell mans mage”. Sen blev hon sjuk, lagom till att hon bjudit hem en, eh, eskortkvinna. Hejja på! Jag tänkte säga att så vill jag också vara när jag är 58, men jag vill nog stryka några saker från listan. Men livslusten, åh gud, ja.